Om mig
Jag disputerade i Psykologi på Umeå Universitet 2015 med en avhandling om professionella idrottstränares utbrändhet. Mina forskningsintressen har sedan dess rört sig mer och mer emot kopplingen mellan fysisk aktivitet/idrottsutövande och olika delar av psykisk hälsa och integration. Dels utifrån vilken inverkan fysisk aktivitet/idrottsutövande har på psykisk hälsa och integration och dels hur vi kan arbeta för att få icke idrottsaktiva personer att ändra sina beteendemönster till att börja idrotta eller på annat sätt bli mer fysiskt aktiva.
Idrottsktiviteters inverkan på integration och hälsoutveckling hos ungdomar med invandrarbakgrund
Idrotten brukar av många beskrivas som en integrationsarena med stora möjligheter till att skapa goda förutsättningar för invandrade ungdomar att få vägar in i det svenska samhället. Svenska staten har med start 2016 satsat ca 65 miljoner per år utöver sina övriga stöd till idrottsrörelsen för att främja olika projekt med fokus på integration. Vidare görs andra satsningar på idrottsrelaterade integrationssatsningar genom privata stiftelser och andra intresseorganisationer. Mina studier har därför syftat till att studera om idrotten lyckas med integration även i praktiken. Utifrån en bredare definition av vad som är integration har tre fokusområden valts ut: psykisk hälsa, problembeteenden och vänner med stark svensk bakgrund.
Syftet med projektet är att studera olika aspekter av om idrottsaktiviteter kan påverka psykisk hälsa, problembeteenden och antalet svenska vänner hos invandrarungdomar som är eller inte är idrottsaktiva över en tvåårsperiod. Dessutom jämförs med ungdomar som har en starkare svensk bakgrund är tre generationer eftersom andra studier har visat att sambanden kan skilja sig åt mellan dessa grupper samt att integrationsprocessen verkar gå långsammare för invandrade flickor. Projektet är indelat i tre delstudier där de två första utgår ifrån en databas från ett EU-projekt kallat CILS4EU där svenska tonåringar följts med tre datainsamlingar under en tvåårsperiod. Den första studien fokuserar på problembeteenden och antal vänner med stark svensk bakgrund medan den andra studien fokuserar på psykisk hälsa. I den tredje studien tittar jag vidare på psykisk hälsa och problembeteenden men fokuserar ytterligare på om idrottande, psykisk hälsa och problembeteenden som ung har samband med om man idrottar, hur man mår och eventuella problembeteenden när man blir äldre. Även i denna studie används både grupper invandrarbakgrund och svensk bakgrund för att ha möjlighet att jämföra sambanden.